11.53
Kategori: Allmänt
Jag blir så trött när tjejer med normkroppar ska leka kroppsaktivister. De lägger upp helkroppsselfies med hashtagen #bebodypositive, samtidigt som de visar upp en sådan kropp som är accepterad av samhället. Det känns som ett hån mot oss som faktiskt är överviktiga och som hela tiden, på något sätt, blir påminda om att vi är ohälsosamma och fula p.g.a. vår vikt. Visst existerar kroppskomplex även hos smala människor, men de är åtminstone accepterade av samhället.
När jag var smal, så hatade jag visserligen min kropp, men min omgivning gav mig komplimanger. Folk sa att jag hade blivit fin och smal, däribland vänner, familj och släktingar. Jag fick bekräftelse på att jag nog på något sätt kanske var okej ändå. På den tiden misshandlade jag min kropp med strikta dieter, svält och överdriven träning. Jag sjukskrev mig från skolan för att stanna hemma och träna om jag hade överätit. Allt för att inte gå upp i vikt.
Sedan studenten har jag gått upp mer än 30 kg i vikt. Ju mer jag ökat i vikt, desto mer har komplimangerna och den där bekräftelsen avtagit. Istället får jag då och då frågan om jag är gravid, eller pikar från den ena och den andra. Min mor är en av dem. Hon försöker hela tiden pika mig med att jag ska äta "smalmat", träna o.s.v.
Jag känner mig så fruktansvärt jävla otillräcklig, ful och oattraktiv. Jag önskar jag kunde bli smal igen, för då kände jag mig ändå mer accepterad.
