Kampen mot mig själv

Detta är mina innersta tankar - om kriget som pågår inom mig.

Inget att ha

Kategori: Allmänt

Jag är rädd för att jag kommer få leva ensam. Jag är deprimerad och helt uppfuckad i huvudet, och jag vet inte om jag någonsin kommer bli "normal". Sedan vill jag inte ha barn. 

Jag kommer nog bli lämnad så småningom. 

The old days

Kategori: Allmänt

Jag avskyr gamla bilder på mig. Eller rättare sagt, så avskyr jag när andra får se gamla bilder av mig. Då ser dem hur mycket jag förfallit. Hur fet och ful jag blivit. De flesta har liksom sagt "oj, vad fin du var!!! Och smal!!! Känner knappt igen dig". Tack, jag vet att jag ser ut som skit. 


Satte mig i ett litet skogsparti förut på väg till mina föräldrar. Började storböla och jag kunde inte sluta. Har hållit inne gråten i över ett dygn, och nu vällde det över. 
Jag hatar att gråta. Hatar att vara så svag och patetisk jämt. 

23.13

Kategori: Allmänt

Jag såg en liten kortfilm som en tjej hade gjort om sig själv och sin anorexia. Hon berättade att hon varit tjock när hon var barn (enligt BMI), och att hennes föräldrar varit rädda för hennes hälsa. Den här tjejen började sedan svälta sig själv, och gick givetvis ned i vikt. Hon fick beröm och bekräftelse från sin familj och sin omgivning, som såg henne som en inspiration. 


Jag kände igen mig själv så mycket. När jag var yngre så var jag aldrig sådär smal, utan jag var mullig. Hemma fick jag pikar om jag åt "för mycket", och jag fick också lära mig att jag inte fick äta efter klockan 18 eftersom man blev tjock då. Så jag smög mycket med maten, just för att slippa höra alla pikar. När jag sedan insjuknade och började rasa i vikt så fick jag just den där bekräftelsen som tjejen i filmen beskrev att hon fick. Jag minns fortfarande när min mamma tittade stolt på mig, och sa till min pappa "Titta, vad smal hon har blivit!!" och då kände jag mig äntligen okej. Sedan fortsatte ju all beröm från alla håll. Jag var fin och smal. 

Jag saknar den tiden, det gör jag faktiskt. För jag kan inte annat än att hata mig själv när jag hela tiden får bekräftat från omgivningen och samhället att jag inte alls är fin, så som jag ser ut nu. 


Drömmar

Kategori: Allmänt

Häromnatten drömde jag att jag trivdes med mig själv, rent kroppsmässigt. Dock såg min kropp annorlunda ut i drömmen. Jag var givetvis smalare och så hade jag grymt snygga tuttar, haha. Jag kände mig snygg och fick även den bekräftelsen av min omgivning. I was attractive as fuck. Men det var ju bara en dröm. 


Har drömt mycket skit på sistone, vilket i och för sig inte är något ovanligt. Jag brukar nästan ha mardrömmar varje natt, men det har mestadels handlat om död eller att bli jagad, de drömmarna har varit mer obehagliga kan man säga. Men de senaste veckorna har jag haft en annan typ av mardrömmar, drömmar som känns mer verkliga på något sätt. Jag drömmer om skoltiden och om nuvarande relationer med människor. I dessa drömmar blir jag illa behandlad och jag blir sårad varje gång, på ett eller annat sätt. Känslan jag har när jag sedan vaknar är väldigt jobbig i och med att drömmarna känns så verkliga. Jag känner att jag blir väldigt känslomässigt påverkad av dem, och känslorna sitter kvar hela dagen. Visst, det är "bara" drömmar, men det är svårt att bara tänka så. 


.

Kategori: Allmänt

Jag är inte okej. 

Orka

Kategori: Allmänt

Om mindre än en månad är det officiellt sommar. Juni. Det ger mig en del ångest. Visst, kul med sol och värme or whatever... Tänker tillbaka på hur jag för 7 år sen hade lyckats gå ner massor i vikt och hade blivit smal och fin, precis lagom till sommaren. Nu? Tjock och skitful. Ugly fat fuck. Känner mig nojig bland folk. Att de ska döma mig; tänka att jag borde gå ner i vikt. Att jag är för ful och tjock för min pojkvän. Att jag inte förtjänar honom. 


Jag tänker för mycket. Hela, hela tiden.