Blindhet
Kategori: One of those crappy days
Vad har jag gjort med mig själv?
Kategori: Allmänt
Jag vill bara ta mig ur det här. Men jag vet inte hur. Ska jag göra det ensam nu? Hur ska jag klara det? Herregud. Jag vet inte. Jag bara vet inte.
Jag hittade en bild på mig själv från 2010. Här tyckte jag att jag var tjock?????
Jag faller.
Kategori: One of those crappy days
Påbörjade morgonen med att bryta ihop. Smygfoton på mig publicerades på instagram, och då brast det bara. Varför, varför, har jag blivit så jävla tjock? Känner ju inte igen mig själv. Fan, vad jag skäms. Jag mår dåligt när vänner och bekanta ser mig IRL, för de ser ju förändringen. Och jag hatar det. Jag hatar att jag blivit den tjocka.
Alla är glada över att sommaren är här, att man kan ha shorts och klänningar osv osv... Jag kan inte ens ha det längre. Nästan allt är för litet. Och igår, när jag promenerade hem till en vän, så fick jag skavsår i mina ljumskar efteråt p.g.a. att mina stora lår gneds ihop mot varandra så hårt när jag gick. Det gjorde ont. Och idag ska vi inte ens tala om. Helt rött och svullet, och det svider nåt så otroligt. Har aldrig hänt mig förut... Herregud.
Nu har jag slutat med Sertralin. Jag ringde och talade om det för psykologen för någon vecka sedan att jag skulle trappa ned på den och sluta helt. Hon ringde mig häromdagen och berättade att jag fått min vilja igenom, och att doktorn nu skrivit nytt recept på min ursprungliga medicin, Fluoxetin. Så vi får se hur det går. Det kan inte gå sämre än vad det gjort med Cipralex och Venlafaxin och vafan jag nu haft... de bidrog ju bland annat till ännu mer viktuppgång.
Jag mår bara sämre. Och det där att behöva låtsas vara glad hela jävla tiden, det tar på krafterna. Jag kan inte prata med någon heller, för ingen förstår, eller lyssnar. Så varför ska jag ens försöka? Jag är ensam i det här. Och om jag någonsin tar mig ur det här, så blir det själv. Jag vet inte hur eller om jag kommer klara det, inte när jag försökt så länge... Jag vet ingenting längre. Jag orkar inte.
Fet och ful
Kategori: Allmänt
Usch. Känner mig så oerhört motbjudande... ärligt talat vet jag inte när jag kände mig såhär äcklad och besviken när jag ser mig själv i spegeln. Jag ser verkligen överviktig ut, vilket inte är så konstigt om jag gått upp 20 kg. Jag har inga synliga konturer längre i ansiktet; jag är bara väldigt pluffsig och har fetaste dubbelhakan. Och kroppen, ja, såhär stor har jag aldrig varit tidigare. Och till skillnad från förr, så håller folk med om att jag blivit tjock. Så nej, jag inbillar mig inget. Jag har blivit både fetare och fulare. Vill mest bara gömma mig... skäms för mig själv. Och det känns inte heller som att det spelar någon roll vad jag gör, om jag klär upp mig eller sminkar mig... jag är fortfarande lika ful.
Fy fan
Kategori: Allmänt
Fy fan. Fy fan är det första som dyker upp i mitt huvud. Fy fan för allt. Jag mår så oerhört dåligt så jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det där med att ge upp, det känns så lockande. En stor del av mig har ju redan gjort det. Men ingen ser. Ingen frågar. Bara jag som vet. Men jag har blivit van. Van vid ensamheten.
