Jag skulle vilja resa bort. Ta med mig min älskade kamera och vandra runt på nya och främmande gator och bara njuta. Jag har inte direkt åkt utomlands tidigare för att bara semestra, liksom. Så jag tycker att det vore dags att göra det. Men pengar är alltid ett problem. Nåväl, drömmar är alltid bra att ha.

---

Återfallen och det desperata behovet av mat börjar smyga sig tillbaks. Jag känner ständig oro i kroppen, och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det är så mycket tankar som snurrar runt i huvudet. Inte värre än vanligt egentligen, men i och med att jag förträngt ganska mycket på sistone för att jag helt enkelt inte orkat, så kommer allting på en gång nu istället. Jag känner mig så omotiverad på allt just nu. Och jag känner mig ensam.

Senast i dag så har jag funderat över hur det skulle vara om jag försvann. Hur många skulle bry sig? Hur många skulle sakna mig? På riktigt alltså. Skulle jag vara bortglömd efter några dagar, eller vad skulle hända...? Jag tänker såhär alldeles för ofta...